gate-logo

Du verkar inte ha JavaScript aktiverat i din webbläsare. För att kunna använda denna webbplats måste du tillåta JavaScript i din webbläsare eller uppgradera till en webbläsare som kan hantera JavaScript.

Bubblor: – så hamnar de i flaskan - Ward Wines

In English En français

Bubblor: – så hamnar de i flaskan

När vinet bubblar och sprudlar tycker många att det blir extra festligt. Därför är det inte så konstigt att det produceras mousserande vin så gott som överallt i vinvärlden.

Men hur åstadkommer man bubblorna och vad skiljer de olika vinerna åt?

 

Det finns egentligen bara två olika sätt att skapa bubblor i vin, antingen kommer koldioxiden från jäsningsprocessen eller så tillsätter man bubblorna, ungefär som i en Sodastream.

Absolut mest vanligt är att bubblorna kommer från jäsningsprocessen.

Naturen har ordnat det så fiffigt att när jästsvampar konsumerar socker så omvandlas sockret till alkohol, värme och just koldioxid. När man gör stilla vin låter man koldioxiden luftas bort, men om man vill göra mousserande vin låter man vinet jäsa instängt i en behållare och då assimileras bubblorna i vinet.

I vinsammanhang skiljer man på om jäsningen sker i en igenkorkad flaska eller i en stängd tank. Om jäsningen sker i flaska kallas det för en traditionell metod. Tidigare sa man champagnemetoden, men producenterna i Champagne gillade inte att ordet champagne stod på viner som inte kom därifrån, så numera är det ”traditionell metod” , eller ”klassisk metod” som gäller.

Så gott som alla mousserande viner med anspråk på att vara seriösa görs genom en andra jäsning på flaska.

När jäsningen sker på tank kallas det för Charmatmetoden och är ett billigare och enklare sätt att göra mousserande vin. Prosecco är ett exempel på vin som görs enligt denna metod.

Det fåtal viner som görs genom att man tillsätter koldioxid kan man i stort sett glömma. Dels är de få, och dels smakar de inget vidare.

 

I Frankrike intar champagne en särställning. Det görs extremt omsorgsfullt på magra jordar och i ett, för vindruvor, bistert klimat. Endast tre druvsorter, pinot meunier, pinot noir och chardonnay är tillåtna och de måste ha odlats inom Champagnes gränser.

Av druvorna blir det först ett stilla vin på cirka 10 % alkohol. Det tappas på flaska, en blandning av socker och jäst tillsätts och all koldioxid från den andra jäsningen stannar i flaskan. Vid den andra jäsningen sticker alkoholhalten till 12 %.

Därefter får champagnen vila på jästfällningen i minst 15 månader, men i många fall mycket längre än så, innan de döda jästcellerna avlägsnas, lite socker tillsätts och flaskan görs i ordning för försäljning.

 

Utanför Champagne tillverkas en rad mousserande viner i de olika vindistrikten. De kallas allmänt för Crémant plus områdets namn, exempelvis Crémant de Bourgogne etc. Oftast är kraven på lagring inte lika hårda och i allmänhet används de lokala druvor området är känt för.

Crémant de Limoux är förmodligen det område som först började producera mousserande viner.

I Tyskland sker tillverkningen på samma sätt, men det finns förre geografiska begränsningar. Där kallas vinet för sekt.

 

I Italien görs en hel del mousserande vin av hög kvalitet, ofta med samma druvblandning som i Champagne. Bäst är vinerna från norra Italien. Franciacorta är ett område som ägnas helt åt mousserande viner.

Större produktion, enklare hantering och billigare priser får man om man köper prosecco, ett vin som ofta bär på en tydlig liten sötma. Detta vin har ett geografiskt ursprung i nordöstra Italien.

Moscato di Asti är ett sött vin – gjort med samma metod som är utmärkt som aperitif eller dessertvin, beroende på restsötman i vinet. Här håller man medvetet kvar en del socker i vinet och alkoholhalten blir därför lägre.

 

Spansk cava tillverkas i enorma kvantiteter och i varierande kvalitet. Allt mellan riktigt enkelt till absolut strålande. Som så ofta – men inte alltid – är priset en indikator på vilken kvalitet man kan förvänta sig att finna i glaset.

Här är det mestadels spanska druvor som gäller, men det finns inga strikta regler om vare sig druvsorter eller ursprung.

 

Även Portugal är känt för sina mousserande viner. Matteus har tappat mark i Sverige, men är fortfarande ett stort märke i många andra länder.

Även den nya vinvärlden: USA, Sydamerika, Sydafrika, Nya Zeeland och Australien tillverkar mousserande viner med varierat resultat. Billiga med hjälp av tankjäsning, dyrare genom flaskjäsning.

 

I England börjar riktigt bra champagnekopior dyka upp och i samband med Boforsaffären dök det upp ett mousserande indiskt vin på Systembolaget som inte alls var att förakta.

Allt som allt är mousserande viner ett globalt fenomen med viner som det är väl värt att botanisera bland. Skiljelinjerna går mellan Champagne och övriga världen och mellan flaskjäsning och tankjäsning.

 

Skål.

gate-logo

Webbplatsen innehåller information om och marknadsföring av alkoholhaltiga drycker. Du måste ha fyllt 25 år för att besöka den. Du måste även godkänna att webbplatsen lagrar cookies på din enhet.

Läs mer om cookies
Den 1 juli 2011 förändrades lagen om elektronisk kommunikation (2003:389). Den innebär att du som besöker en webbplats aktivt kan behöva samtycka till att webbplatsen använder så kallade cookies, kakor. Vissa cookies är nödvändiga för att wardwines.se ska fungera och de har redan sparats temporärt på din dator och försvinner när du stänger din webbläsare. På denna webbplats används även cookies för att du som besökare ska få en bättre användarupplevelse. Du behöver därför tillåta lagring av cookies på din dator för att kunna använda webbplatsen på det sätt vi avsett.