)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
Champagne
Bara mousserande vin från distriktet Champagne i norra Frankrike får kallas Champagne. Det mousserande och mytomspunna vinet från denna plats är unikt på grund av det svala klimatet som gör att druvorna knappt mognar klart innan skörd, och därmed får sin höga syra vilket gör att de kan lagras i sekler.
)
Champagne bara från Champagne
Det är bara mousserande vin från distriktet Champagne i norra Frankrike som får kallas Champagne. Mousserande viner från denna plats är unika genom att klimatet är så svalt att druvorna knappt mognar och därmed ger vinerna en hög syra och påtaglig friskhet. Även jordmånen har en hög halt av krita, vilket ger vinerna den speciella mineralkaraktären.
I regionen är tre druvor tillåtna för att framställa Champagne; Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier. När ett vin produceras enligt champagnemetoden i andra delar av världen heter det den "traditionella metoden" eller Crémant i övriga delar av Frankrike, CAVA i Spanien och Tentodoc i Italien.
Champagne kännetecknas ofta av små, men många, upp till 49 miljoner bubblor i en flaska. Dessutom en tydlig karaktär av brödighet, en kritig mineralton, citrusfrukter som citron och grapefrukt. Vinet är lite fylligare än många andra mousserande varianter.
)
Champagnes historia
Champagne var den första region som i slutet av 1600-talet började göra mousserande viner i stor mängd och namnet blev snart synonymt med det bästa bubblet. I dag kommer en av tolv flaskor mousserande vin i världen från distriktet.
Förutsättningarna för att denna dryck skulle kunna framställas bestämdes redan för 85 miljoner år sedan. Vid den här tiden låg området under vatten och var bebott av plankton. Dessa samlades efter sin död på havets botten och gav efter hand upphov till den kalkhaltiga jordmånen som idag återspeglas i varje glas äkta champagne. De tidigaste spåren av vinodling i Champagne dateras till 400-talet. Regionen var präglad av välstånd och goda handelsmöjligheter eftersom många handelsvägar låg i alla olika riktningar. Staden Epernay som låg i regionen blev känd för sin vinodling redan på 800-talet då ärkebiskopen av en annan Champagne-stad, Reims talade gott om stadens viner.
Champagnens första uppkomst tros vara en olyckshändelse då överblivna vinrester av en slump fått en andra jäsning och på så vis blivit mousserande.
)
Tre dominerande druvor
Champagne görs på tre druvsorter, två blå och en grön. Var och en av dessa står för ungefär en tredjedel av odlingarna i regionen. Efter skörd pressas varje druvsort med varsam hand för att inte färgen från druvskalen ska komma med. Varje druva pressas för sig och får sedan jäsa i separata kärl.
- Chardonnay– Bidrar med friskhet och elegans och är vanlig i champagne som ska lagras länge.
- Pinot Noir– Ger ett kraftigt basvin som ger struktur till champagnen.
- Pinot Meunier– Bidrar med ungdomlig fruktighet och parfym. Vanlig i champagne som ska mogna snabbt.
Andra tillåtna druvor är Pinot Blanc, Pinot Gris, Arbane och Petit Meslier.
)
Olika benämningar på Champagne
Årgångslös champagne – Non Vintage
De flesta champagner är inte årgångschampagner. På engelska NV = Non Vintage och kallas därmed för standardcuvéer. Alla champagnehus har sin egen stil. Standardcuvéen är en blandning av viner från flera årgångar och olika vingårdslägen vilket gör att vinet kan hålla samma karaktär från år till år.
Årgångschampagne – Vintage
De år skörden håller speciellt hög kvalitet produceras årgångsbetecknad champagne, även benämnd vintage eller millésimé på franska. 20 procent av basvinet måste däremot sparas för nästa års blandningar. Årgångschampagne måste lagras minst tre år med jästfällningen och håller därefter för ytterligare lagring.
Prestigecuvée
Många champagnehus framställer även en prestigecuvée, gjord av viner från de bästa åren. Druvorna till prestigechampagne har växt på grand cru-lägen eller på mark som ägs av huset själv. Pol Rogers prestigechampagne heter Cuvée Sir Winston Churchill och kommer till marknaden med jämna mellanrum.
)
Fler benämningar på Champagne
Roséchampagne
Roséchampagne tillverkas antingen genom att de blå skalen får laka ur, macerera, med druvmusten en kort tid innan den pressas, eller genom att en mindre mängd stilla rött vin tillsätts före den andra alkoholjäsningen på butelj. Att blanda rött och vitt vin för att framställa rosévin är en metod som inom EU hittills bara varit tillåtet i Champagne.
Blanc de Blancs
Bara druvan Chardonnay används i en Blanc de Blancs och champagnen blir lätt, frisk, elegant och tål lång lagring.
Blanc de Noir
Tillverkas av de blå druvsorterna och en Blanc de Noir är en fruktig, matvänlig champagne som inte tål lång lagring.
Non-dosage
Termer som brut sauvage, brut zéro, non-dosage, sans sucre och ultra brut innebär att inget socker överhuvudtaget har tillsats genom dosage (liqueur d'expédition). Dessa champagner vinner på extra lagring, men kan i sin ungdom vara lätt gröna och skarpa i smaken.
Mer vinspiration
Mer vinspiration
)