)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
Rött vin
Färgen och strävheten kommer naturligt från druvans skal som innehåller färgämnen och garvsyror och som får ligga med vid jäsningen. Själva druvmusten är helt färglös. Många röda viner lagras på ekfat vilket ger vinet rostade toner. Röda viner kan vara alltifrån ljust röda till mörkt blåröda.
De vanligaste blå druvorna är Cabernet Sauvignon, Merlot, Syrah/Shiraz, Gamay och Pinot Noir.
)
Så gör man rött vin
Druvorna i vingården kan skördas med maskin eller för hand, det beror helt på odlaren och volymen av druvor. När de blå druvorna har skördats fraktas de snabbt till vineriet. Om det är varmt i regionen sker skörden väldigt tidigt på morgonen eller med hjälp av ambulerande kyltransporter som hämtar upp druvorna direkt i vingården. Detta sker snabbt för att undvika oxidering och bakterieangrepp på druvorna.
När druvorna kommit in till vineriet separeras de från stjälkarna. I vissa regioner låter man stjälkarna ligga kvar vid jäsning för att tillföra en grön ton och beska till vinet och i andra regioner tas de noggrant bort. Det beror helt på det slutresultat man önskar. I nästa fas krossas druvorna försiktigt. Därefter förs druvmusten, med skal och kärnor över till jäskar där alkohol jäsningen startar. Med luftkontakt kommer processen snabbt igång och jäsningen startar naturligt. De allra flesta vinmakare tillför här en liten mängd industriellt framställd jäst för att vara säker på att uppnå önskat resultat.
)
Alkoholjäsning
Alkoholjäsningen tar upp till fyra veckor vid en normal temperatur på 22-30 grader. Det är under denna period som färgen och tanniner från druvans skal ska dras ut av alkoholen i det jäsande vinet. För denna skaljäsning som på vinspråk heter “macerering” används metoder som “pumping over” eller “pressing down”. När denna process har nått önskat resultat tappas vinet till tank där den malolaktiska jäsningen sker. Det innebär att den aggressiva äppelsyran som finns naturligt i det jästa vinet omvandlas till en mjukare mjölksyra. Efter detta steg förs vinet över till ekfat, ståltank eller betongtank.
Lagring på ståltank gör att vinet behåller sin druvsmak medan lagring på ekfat gör att vinets smak blir mer koncentrerad och vanilj eller kokostoner från ekfaten träder fram. Val av modell för kärl och andel nya vs gamla ekfat för lagring beror helt på vilket resultat och vilken smak man vill uppnå på vinet.
När vinet har lagrats färdigt är det dags för buteljering. Ofta sker här en klarning för att få bort partiklar som bildats i vinet. När vinet sedan har buteljerats får sedan vila en stund i vinhusets vinkällare innan det är tillgängligt på marknaden.
Karaktär och smak beror på druva, klimat, jordmån och vinmakning. Vi har delat in röda viner i fyra olika stilar:
)
Mjukt och bärigt
Viner som är lätta, friska och har mjuk profil passar till lättare rätter av kyckling, fläskkött eller vegetariskt. Mjuka och bäriga viner är ofta gjorda på druvorna Pinot Noir, Nebbiolo och Gamey från regionerna Bourgogne, Beaujolais och Piemonte.
Serveras vid 14–18° C.
Fruktigt och smakrikt
Viner med tydlig fruktighet och fyllighet kan ha både mjuka och slanka tanniner eller strävare tanniner och fylliga strukturer. Fruktiga och smakrika viner är ofta gjorda på druvorna Cabernet Sauvignon, Merlot, Shiraz, Malbec och Zinfandel ofta från Nya världen.
Serveras vid 16-18° C.
)
)
)
)
Stramt och nyanserat
Viner som har markerad syra och/eller tanniner och visar upp ett brett spektra av doft- och smakupplevelser. Strama och nyanserade är viner är ofta gjorda på druvorna Nebbiolo, Merlot, Cabernet Sauvignon, Sangiovese från regioner som Barolo, Bordeaux, Chianti och Priorat.
Servera vinet vid 18° C.
Kryddigt och mustigt
Viner som är både lätta och fylligt mustiga och har både mjuka och sträva tanniner kan vara både fatlagrade eller bjuda på mognadstoner. Kryddiga och mustiga viner är ofta gjorda på druvorna Tempranillo, Syrah, Grenache och Sangiovese från regionerna Rioja, Rhône och Toscana.
Serveras vid 16-18° C.
)
)
Upptäck perfect pairs
Upptäck perfect pairs
)