)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
)
Vitt vin
Vitt vin görs på gröna druvor. Druvorna pressas lätt och skalen tas bort direkt eftersom man inte vill få med för mycket strävhet och färg som sitter i druvans skal. Själva druvmusten är helt färglös. Vita viner kan lagras på såväl ståltank som ekfat vilket är helt avgörande för karaktär och uttryck på det vin man vill producera.
De vanligaste druvorna för vita viner är Chardonnay, Sauvignon Blanc, Riesling, Chenin Blanc, Viognier och Gewürztraminer.
)
Olika stilar på det vita vinet!
Vita viner finns i en mängd olika stilar och med olika karaktär, och det är viktigt att hitta en perfekt balans mellan en bra syra, frukt och sötma. Men det handlar även om din personliga smak för vilken typ av vitt vin du föredrar. Det finns allt ifrån fruktiga vita viner, till friska, lätta och lena, fatlagrade, vita viner med mycket tanniner och vita viner som är mer smakrika än andra mer lättdruckna vita viner. Om ett vitt vin har lagrats på ekfat innan det buteljeras så får det en mer rund smak och får toner av vanilj.
)
Så gör man vitt vin
Druvorna i vingården skördas med maskin eller för hand, helt beroende på odlaren och volymen av druvor. När de gröna druvorna har skördats fraktas de snabbt till vineriet. Om det är varmt i regionen sker skörden väldigt tidigt på morgonen eller med hjälp av ambulerande kyltransporter som hämtar upp druvorna direkt i vingården. Eftersom skalen oftast inte används för tillverkning av vitt vin så pressas de gröna druvorna direkt tillsammans med stjälkarna, därefter avlägsnas såväl druvskal som stjälkar direkt efter den första pressningen. För att minimera risken för att luftens syre gör att druvmusten oxiderar tillförs ofta en liten mängd svavel vid själva pressningen.
Därefter förs druvmusten över till tank där den kyls ned och får vila i 12–24 timmar så att eventuella partiklarna i musten kan sjunka till botten och därefter filtreras bort. Vissa vinmakare väljer att centrifugera musten för att göra detta moment effektivare, men dessvärre kan det vara på smakens bekostnad.
Alkoholjäsningen
Druvmusten pumpas därefter över till jäsfat som ofta är i rostfritt stål där alkoholjäsningen tar vid. Temperaturen under denna del av processen är 12-22°C vilket innebär att det tar 3-4 veckor att få vinet färdigt. Därefter genomgår vissa vita viner den malolaktiska jäsningen, det vill säga när den friska äppelsyran förvandlas till mjölksyra och ser vinet mejeriliknande och rundare toner. Detta är inte aktuellt för viner där man vill att karaktären på vinet ska vara friskt med hög syra som t.ex. Riesling från Alsace och Tyskland eller Chablis från Bourgogne.
När denna del av vinframställningen är avklarad är dags att pumpa över vinet till nya fat och tankar för vidare lagring. Genom en snabb nedkylning kan oönskade partiklar filtreras bort för att göra vinet klart. Andra vinmakare väljer att behålla jäsresterna för att ge vinet en viss ton av bröd och jäst. Allt beror på vilket slutresultat som önskas.
Vita viner mår bra av att lagras under en period för att uppnå balans. De flesta vita viner gillar gärna en neutral ståltank. Samtidigt älskar Chardonnay ekfat och viner på druvan växer i karaktär när de lagras på nya som gamla ekfat. Att jäsa vin på små ekfat är dyrt och kräver mycket arbete. Därför gör man det nästan bara med dyrare vita viner.
)
)
)
)
Lagring
Oavsett om det vita vinet har jäst på ekfat eller ståltank får det vila en tid för att "lugna ner sig”. Enklare vita viner kan ligga på stora ståltankar ett par månader före buteljering. Exklusiva vita viner kan lagras i ekfaten de jäst på. Det är vanligt med 12–18 månader på ekfat.
Filtrering
Även om nästan all jäst till slut omvandlats till alkohol kan det finnas små mängder kvar. Genom att filtrera vinet genom fina filter tar man bort jästrester och vinet riskerar inte att få en andra jäsning i flaskan.
Upptäck perfect pairs
Upptäck perfect pairs
)